Veckans föremål från samlingarna, 8 maj 2026.
De vikingatida gotländska kvinnorna kunde bära ett dosformigt spänne, som användes för att fästa ytterplagget (en mantel eller sjal) under hakan. Spännet har fått sitt namn efter att det är runt och upphöjt – som en dosa. Andra spännen kunde användas för samma ändamål, men på vikingatiden var det dosformade spännet vanligast på Gotland.
Det finns olika typer av dosformade spännen. Typ 1 som uppvisar en hög hantverksmässig kvalitet med sirliga mönster, gjorda i brons men försedda med guldplåtar och silversnoddar. Typ 2 är en enklare variant, mindre dekorerad och enbart gjord i brons. De olika typerna har sannolikt burits av olika samhällsklasser, där de rikt dekorerade Typ 1 bars av en överklass och att modet sedan spred sig till en lägre klass som inte hade råd med lika storslagna spännen.
Förutom fynden av dosformade spännen i gotländska gravar finns också en historisk källa som vittnar om de vikingatida kvinnornas användning av liknande spännen. Den arabiske resenären Ibn Fadlan reste till dagens Ryssland under 920-talet och träffade där på människor från det som idag kallas för Sverige. Han skrev ner sina upplevelser kring mötet med dessa individer:
“Alla deras kvinnor har över bröstet en dosa fastgjord, som är av järn, silver, koppar eller guld, efter mannens förmögenhet och inkomst. Till varje dosa hör en ring vid vilken en kniv är fästad, också vid bröstet. Ty varje man, som äger tio tusen dirhems, låter göra ett halsband till sin hustru: har han tjugo tusen, så gör han två, så att varje tiotusen betyder ett nytt halsband för hustrun: ofta har en kvinna många sådana halsband.”
